Swedes in Canada

Målsättning: en omfattande historik över Canadas svenska befolkning

Svenskarna i Canada, Nyhetsbrev nr 4 juni 2005

Oregelbundet nyhetsbrev för projektet Svenskarna i Canada 2002-2008

Redaktör: Elinor Berglund Barr barr@swedesincanada.ca

http://www.swedesincanada.ca

Välkomna tillmitt fjärde Nyhetsbrev, som är en milstolpe, eftersom vi har passerat halvvägsmärket på denna femåriga resa för att forska och skriva en vederhäftig historia om svenskarna i Canada. Forskningsfasen är nu i stort sett fullbordad. Allt som återstår, innan jag kan börja skriva, är att avsluta uppordningen av de mer än 24 fot (ca 7,2 hyllmeter) med forskningsmaterial, som jag samlat.

Slutdatum

Om du tänkt att skicka mig information om din familj, gör det nu! Slutdatum för att kunna behandla familjeinformation är slutet av juni 2005.

Frågeformulär kommer att tas emot ytterligare ett år, d.v.s. till våren 2006.

Emigrantförfäder, som ska omnämnas i boken under "Hedra pionjärerna" kommer att tas emot till slutet av december 2006.

Möt Terri Rizzo, forskarassistent

Terri Rizzo anställdes i oktober för att hjälpa till med att ordna forskningmaterialet. Hon är gift och har två barn, och bor på en stor lantgård innan för staden Thunder Bay's gränser. Hon är tvåspråkig i engelska och finska och har varit kvick med att snappa upp svenska ord och stavningar. Hennes huvudsyssla är att mata in publikationer och frågeformulär i olika databaser. Hittills har mer än 1200 skrifter matats in, lokaliserats och korsrefererats. Därnäst kommer det otryckta materialet, sådant som familjehistorier och liknande. Terri håller också tidvis föreläsningar i ekonomi vid Lakehead University, så hon kan via fjärrlån därifrån komma åt böcker och artiklar som vi behöver. En del får vi fotokopiera och andra får vi genom lån, gåvor eller köp.

Böcker efterlyses

Om du har någon av följande böcker och är villig att låna ut, donera eller sälja dem till projektet, kontakta mig då på pebarr@tbaytel.net så ska vi säkert komma överens.

  • Bland jägare och guldgrävare i Canada, av Adolf Viksten (Laholm 1979)
  • Bland timmerhuggare i Canada, av Harald Vestman (Stockholm 1930)
  • British Columbia och dess svenska innebyggare, av Hans Bergman (Victoria BC 1923)
  • Brytningstid: diktsamling, av S.W. Gjörwell (Winnipeg 1922)
  • Canada: skissar och glymtar från en resa, av Georg Ludvig Dahlin (Stockholm 1929)
  • En värmlänning for till Canada, av Gustav Nilsson (Sunne 1943)
  • Fabo Gong: berättelsen om John Söderberg som på 1920-talet emigrerade från Petalax till Kanada, av Helena Söderberg (Jeppo 1978)
  • Från Bräcke till Canada, av Carl-H Wilhelmson (Köping 1992)
  • Från Canada till Mexico: reseskildring, av C. Sahlin (Chicago 1916)
  • I fjärran nordväst: Jaktstråtar i Kanada, av E. Lilius (Stockholm 1912)
  • I guldjägares spår: resan till Yukon och Alaska, av Albert Viksten (Stockholm 1978)
  • I slagbjörnens spår med bröderna Utterström: bland indianer och storvilt, av Harry F:son Fabbe (Stockholm 1932)
  • Lägereldar längesen: Äventyr som trapper och guldgrävare i Canada och Alaska, av Harry Macfie (Stockholm 1936)
  • Män av gamla stammen: historier från Brittiska Columbia, av Ragnar Carlsson (Stockholm 1942)
  • One Swedish Emigrant's Life in Canada, av William Larson (Victoria BC 1980)
  • Rallare och guldgrävare, av Albin Plym (Stockholm 1952)
  • Rallarliv i Canada, av Albin Plym (Stockholm 1950)
  • Reflections and Recollections: A Collection of Memories, av Herbert Leonard Eldstrom (Saskatchewan 1955)
  • Så blev mitt liv: en dalsländsk brukspojkes liv i Canada och hemma, av Sven Bodin (Munkedal 1983)
  • Som emigrant i Canada: Färder och äventyr, av Karl Gunnarsson (Stockholm 1930)
  • Tur och retur America: utvandrare som förändrade Sverige, av Ingvar Henricson and Hans Lindblad (Stockholm 1995)
  • Under frihetens himmel: färder och äventyr i Nordanlandet, av Svante Lysén (Kristianstad 1954)
  • Åter i Canada som cowboy och pälsjägare, av Karl Gunnarson (Stockholm 1941)

"Starkt svenskt blod, trofasta canadensare och stolt däröver!"

Så skrev Ernest Lindholm år 2003. Hans föräldrar Charles och Anna Lindholm, kom från Sverige till Alberta omkring förra sekelskiftet, träffades i Iddesleigh och gifte sig 1914. Efter flera år av torka, återstartade de sitt jordbruk på mycket bättre land nära New Norway.

Ernest fortsatte, "Charles var en utmärkt jordbrukare. Han beställde prov på nya fröer från växtförädlingsanstalten i Svalöv i Sverige. Charles fick dem att föröka sig i trädgården och kunde sedan så dem på åkrarna. På detta sätt introducerade han havresorten Eagle Oats till denna del av världen före Agriculture Canada. Charles uppmuntran, fortsatt genom tre generationer, utvecklade ett framgångsrikt familjejordbruk, Lindholms Utsädesfarm: producenter, utvecklare och försäljare av kvalitetsutsäde med stamtavla: vete, havre, korn, rapsolja och ärtor. Etablerad 1922. Vi har varit stolta över att bibehålla det blå och gula för vår logotype och våra visitkort."

Lindholm Seed Farm

Företagets lista över utsäde från 1992 uppvisade 16 olika sorter, alla av kvalitet nr 1 och testade fria för "Blackleg", varje sort med uppgift om avkastning, mognad, höjd och kvalitet. Vilken skillnad mot den situation som mötte pionjärer som Charles Lindholm sjuttio år tidigare!

November i Minneapolis och Toronto

Dr Epp och jag var de enda canadensare som deltog i konferensen om svensk-amerikanska tryckerier i Minneapolis 5-6 november. Detta pågående projekt, som går ut på att hitta och registrera alla böcker på svenska, som tryckts i Nordamerika, är ett samarbetsprojekt mellan Kungliga biblioteket och ett antal bibliotek i USA. Vårt projekts databas, när den är mer fullständig, kommer säkert att kunna bidraga till detta stora arbete. Innan denna konferens började gick Dr Epp och jag våra separata vägar för att genomsöka arkiv och bibliotek i Tvillingstäderna för att hitta mer information om svenskarna i Canada, och vi blev förvånade över hur mycket vi hittade. Min kusin och hans hustru, Wesley och Carol Ann Sideen, lät mig bo hos dem i St. Paul. Jag är mycket tacksam över att jag fick denna möjlighet att träffa dem, eftersom Wesley avled i januari.

Varje år i november håller Toronto-avdelningen av Swedish Women's Educational Association (SWEA) en tvådagars julmarknad vid Harborfront. Det är ett imponerande och festligt evenemang, en sorts djupdykning i svensk kultur, mat och föremål, lämpliga att ge bort, med folkdräkter överallt. Speciella gäster från Sverige visade hur man snidar och målar dalahästar. Två underhållningsprogram varje dag innehöll ett Luciatåg och framträdanden av Torontos "Swedish Singers and Dancers" under ledning av Lloyd Thompson. SWEA tror att de hade ungefär 4000 besökare, varav många från fjärran områden.

Painting of Dalahorses

Gunnilla Målar Dalahästar

Mitt bord stod tillsammans med ett dussin andra i den västra arkaden, mellan en julgran för barnen att klä, och den svenska skolans stånd med dess färggranna uppvisning av konstverk. Min målsättning uppnåddes - den var att öka förståelsen för projektet bland Torontos svenskar, att lära mig mer om SWEA, och att förmå folk att fylla i frågeformuläret. Alla SWEOR som jag mötte var snälla och hjälpsamma, men jag vill gärna välja ut tre för ett speciellt tack - till ordförande Erika Johansson som bjöd in mig och för utflykten till Niagara-fallen nästa dag; till Roosa Brandkvist som jag fick bo hos både före och under venemanget; och till Ingrid von Rosenbach, som jag fick bo hos efter marknaden och som ordnade biljetter till "Mamma Mia" och även ordnade en informationskväll i sitt hem.

My Table

Mitt Bord

En personlig visit av den svenske ambassadören

Ambassadör Lennart Alvin passade på att hälsa på projektet när han ändå var i Thunder Bay för att föreläsa om Kyoto-utmaningen. Han visade stort intresse för projektet och förvåning när han förstod hur omfattande materialet är. Min make Peter tog denna bild av ambassadören när han skrev i vår gästbok, med Ernie Epp och mig i bakgrunden.

Swedish Ambassador in Thunder Bay

Från Uppsala, Sverige till Upsala, Canada

Den svenske botanisten Carl Linnaeus [von Linné] (1707-1778), som utvecklade det klassificeringsssystem som fortfarande används för växter, mineraler och djur, undervisade vid Uppsala universitet. Den speciella stol som han ritade för användning vid studier, och som pulpet vid lektioner och föreläsningar, lanseras av Uppsala stad som centralsymbolen för firandet av 300-årsminnet av hans födelse 2007. Eftersom sitsen liknar en häst och bokbrädan dess huvud, kallas hela skapelsen för Plugghästen. Föreningen Plugghästen har moderniserat Linnés design, så att stolen kan användas även för bärbara datorer, och det finns handgjorda exemplar eller ritningar att köpa. Se www.plugghasten.se/start.shtml. Ken Johnson with the Plugghästen

Ken Johnson Gjorde Sin Egen Plugghäst

När Ken Johnson från Thunder Bay upptäckte dessa ritningar, bestämde han sig för att bygga sin egen. Det var många detaljer att fundera ut, och du kan se på detta foto att Ken är rättmätigt stolt över sin skapelse. En intressant utvikning är att familjen Johnson har sitt sommarhem nära Upsala, Ontario. Stavningen är olika eftersom den svenska staden lade till ett extra "p" i början av 1900-talet, för att stavningen skulle stämma med uttalet. Upsala i Ontario fick sitt namn på 1880-talet.

En hemsida att studera

Allt du någonsin ville veta om Norden kan du hitta på www.Scandinavica.com inklusive en intervju med undertecknad. Klicka på "Nordic Culture", gå sedan nedför sidan tills du kommer till "Scandinavia in the World", där du kan klicka på "Swedes in Canada".

Nästa Nyhetsbrev

Du ska få ta del av mer spännande saker framöver, allt eftersom vi ordnar upp vårt forskningsmaterial.

Översättning till svenska: Elisabeth Thorsell

Viking Ship