Swedes in Canada

Välkomna till mitt sjätte Nyhetsbrev!

Jag är glad att kunna anmäla att författandet av boken ska börja på allvar i december 2006. Den tråkiga nyheten är att projektet är ett år försenat, delvis beroende på det överflödande gensvaret på uppropet om forskningsmaterial - det har vuxit från ca 7 hyllmeter till ca 12 hyllmeter - och delvis på att anställandet av en medhjälpare drog ut på tiden. Nu slutar hon den 8 december, och så dags ska allt som borde matas in i databasen vara inmatat, inklusive alla släkthistoriker som skickats in till mig. Pat har matat in information om mer än 6000 immigranter i databasen. Det gör det möjligt för mig att snabbt hitta uppgifter om dem, både som individer och som medlemmar i en grupp. Den goda nyheten är att projektet rullar på med god fart och jag ser fram emot att arbeta med det insamlade materialet och framställa en bok som vi alla kan vara stolta över.

Projektets milstolpar

• Insamlandet av familjeuppgifter är avslutat, varmt tack till er alla som bidrog! Från och med nu kan jag bara ta emot uppdateringar av tidigare inskickat material och speciellt intressant nytt material. Är du tveksam, skicka mig en fråga på barr@swedesincanada.ca.
• För läsare som immigrerade efter 1945, var snäll och fyll i vårt frågeformulär som åter finns på hemsidan. Var snäll och kontakta mig om där är problem, så att de kan ordnas. Det är enda sättet för mig att få reda på sådant.
• Missa inte chansen att få din immigrerande anfader/anmoder nämnd med namn i boken, under Honour the Pioneers Program (Hedra Pionjärerna!).

Hedra Pionjärerna

Klicka här för att se den nya sida som vi lagt till på hemsidan för att visa den information som kommer med i boken, och se hur listan växer. Vid senaste räkningen hade vi 72 pionjärer uppräknade.

De som redan har hedrat en invandrad förfader står i den alfabetiska listan nedan, i efternamnsordning. Detta är den information som kommer med i boken.

Klicka här för att se hur du kan lägga till din invandrare till listan.

Ett brev till hemmet, skrivet på björknäver

Under det tidiga 1900-talet lämnade Märta Jonsson sitt hem och sin familj i norra Sverige för att bosätta sig i en bolagsstad tillsammans med en äldre bror. En vinterdag 1907 led hon av hemlängtan och bestämde sig för att skriva till en yngre bror därhemma. Eftersom hon ville vara annorlunda, som tjugoåringar ofta vill, så skrev hon på näver istället för papper. Här är något av vad hon skrev:

"Betänk hur lång tid vi varit från varandra ... . Men tänk om du kunde komma hit, jag skulle bli så glad om alla kunde komma."

Men långtråkigheten i en bolagsstad övervann snart hennes ensamhet, och med en känsla av äventyrlighet reste hon ensam iväg till Winnipeg. Här fann hon på Logan Avenue, i den svenska delen av staden, arbete som kocka på Stockholm Restaurant och sällskap av andra invandrare i sin egen ålder. Fotot nedan, taget omkring 1908, visar fem anställda. Märta står till höger mellan föreståndaren - hennes blivande make, John Bogseth - och hennes bästa vän, Hilma Gryte. De andra två hette Anders och Olga, efternamnen okända. Snart blev Märta till Martha, lärde sig engelska och började ett nytt liv. Men hon förlorade aldrig kontakten med familjen i Sverige.

Fotokälla: Rocklee Bogseth

Nya böcker

• Från St. John's, Newfoundland, kommer Westward Vikings, the Saga of L'Anse aux Meadows, by Birgitta Wallace, just released in November 2006..
• Från Winnipeg kommer Karl Olafsons memoarer, A Sentimental Journey, om hans uppväxt i de isolerade bosättningarna längs med Canada National Railway mellan Sioux Lookout and Manitoba-gränsen under ångtågstiden. Karls föräldrar kom från Skåne, det sydligaste landskapet i Sverige. Han visar också hur man kan lösa problem, med mängder av foton och andra illustrationer. Kontakta författaren karlolaf@mts.net.

• Från Oregon kommer intervjuer med tio nutida invandrare som berättar om varför de valde nordvästra USA, och hur det har gått sedan. Lars Nordström's De nya utvandrarna: Tio svenskar i nordvästra USA berättar, publicerades 2005 av Edition Edda i Uppsala. Kontakta lars@larsnordstrom.com.

Vykort av Rafael Smedberg

År 1914 beslöt sig Rafael Smedberg för att besöka Åland (en del av Finland) med sin 10-årige son, Charley. De gick ombord på ångaren Empress of Ireland i Quebec City den 28 maj, och sen skrev Rafael ett vykort hem till sin hustru Anna.

Courtesy of Don Arril

Samma natt kolliderade Empress of Ireland med den norska kolbåten Storstad i St. Lawrence-bukten och sjönk inom 15 minuter, den värsta sjöolyckan i Canadas historia. Rafael och Charley var bland de 1012 omkomna.

Förra sommaren sponsrade Empress of Ireland Artifact Committtee (kontakta Irene Johnston på hijohn@telusplanet.net) ett möte i Calgary för intresserade, och även dem som förlorade någon släkting på den ödesdigra resan. Programmet var ambitiöst med föreläsningar av fyra författare till böcker om the Empress, jämte en marinarkeolog och en släktforskare. Vidare fanns där utställningar och vandringar. Deltagarna trivdes fint och ser fram emot nästa möte.

En gåta

De svenska invandrarna Folke och Ingrid Werner bodde på en gård i Pouce Coupe, British Columbia, på 1920-talet. Kan någon berätta för mig varför de skickat hem detta foto till Dalarna, som visar mästarlaget i dragkamp i Alberta 1916? Några idéer?

Courtesy of Carin Appelqvist

Lasse Hallströms film "En dag i livet" (The Unfinished Life)

Marji Fraser skrev till mig om Lasse Hallströms film En dag i livet från 2005, med stjärnor som Robert Redford och Jennifer Lopez, som filmades på en ranch i närheten av Kamloops i British Columbia. Hänförd av det vackra landskapet, studerade hon all bakgrundsinformation på DVD:n och upptäckte Lasses intresse för en gammal bibel som man hittade i en av byggnaderna. Bibeln och andra saker hade tillhört en svensk dräng, Karl Björkman, som hade byggt timmerstugorna som visades i filmen. Karl blev en del av familjen och bodde på ranchen tills han avled i den mogna åldern av 100 år. Tack för att du hörde av dig, Marji!

Skrönor från Whiteshell Provincial Park

I projektets boksamling finns ett souvenirhäfte från 1970-talet, tryckt av Wright Peperbacks i Steinbach, Manitoba. Det är skrivet i Paul Bunyans tradition, och berättar om de märkliga äventyr som Gus Gustafson, en tidig pionjär i Whiteshellområdet, råkade ut för. Guldklippe-Gus, som han kallades, var nästa 7 fot lång, och väldigt stark och begåvad med ett snillrikt sinne. Han gifte sig med Vattenliljan, dotter till en indianhövding, och som skötte det mesta av arbetet vid deras stuga vid Falcon Lake.

Gus "tillbringade veckor på färder genom Whiteshell, och grävde hål i bergen med sin stora svenska stålhacka och skyffel. En rad av de mindre sjöarna i Whiteshell är faktiskt rester av Gus grävande när han letade efter guld." Följande rubriker ger en aning om innehållet i de historier som finns i häftet: "Han röjde land med ett team av 100 hjortar framför plogen", "Hur Gus öppnade Winnipeg-floden", "Valägg kom i tunnor från Sverige" som följdes av "Whiteshell har nu fullt av riktiga valar". Det finns inget namn på skribenten, men vem det än var, så måste han haft roligt när historierna skrevs.

Thanks to Alma McDonald for donating this gem!

Dela med dig av dina minnen

Mitt bästa minne från Sverige som barn var när vi hälsade på min mors mostrar på sommaren. De bodde bredvid varandra på en gata i staden, och mellan deras hus fanns en berså med en öppning i mitten. Här på gräset stod stolar och ett litet bord med porslinsfat på en snövit duk, broderad med blommor. Snart kom det kaffe och kakor, och saft för barnen. Jag minns hur fåglarna sjöng i buskarna medan vi åt, och melodin av svenska röster som avnjöt en idyll tillsammans.

Vill du också dela med dig av något minne från Sverige i kommande nyhetsbrev, så skicka det till mig på barr@swedesincanada.ca. Skriv gärn kort!

Nästa nyhetsbrev

Nästa nyhetsbrev kommer nog nästa höst, för jag kommer att vara fullt upptagen med att skriva på boken. Var snäll och skicka mig ditt bästa minne från Sverige, så det kommer med i nyhetsbrev, kanske boken också.

God jul! God fortsättning!

Önskar Elinor

Översättning: Elisabeth Thorsell